Människor kan kalla mig vacker, dem kan kalla mig ful.
Människor kan kalla mig ensam, dem kan kalla mig kul.
Människor kan kalla mig saknad, dem kan kalla mig hatad.
Men jag, jag vet vem jag är nu, för att jag,jag är så mycket starkare än du.
Vi kan promenera över havets vågor, simma upp på land, hand i hand, vi kan kämpa mot eldens hetta, smälta isens sköld, svepa med vindarna i våran styrka, bara för att få dig att veta, att inget är som förr.
Sveper som en havsbris, så lugnt men våldsamt, greppar mitt fotfäste, lämnar mig att falla, på en stad full av moln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar